Nyss knackade det på dörren igen. Tack och lov så hörde jag min ena granne säga till min andra granne att han skulle lämna mig ifred och här sitter jag nu. Så... Jag ska egentligen inte klaga. Eller, jo. Det ska jag. Men jag är tacksam för att grannen sa till grannen att lämna grannen (dvs mig) ifred. Tackar! Då kan jag fortsätta titta på inredningsprogram och få inspiration till mitt nästa (förhoppningsvis) trivsamma hem. ;)
Jag vet att jag kommer trivas. Bra grannar, nära centralt, egen uteplats där jag kan låta hunden strosa runt, nära mor och far... Perfekt!
